Så ja..... Då kom bakslag med vår nya häst i stallet. Du vet vad du har men inte vad du får heter det ju...... Kommer inte älta det här dock, det som jag upptäckt
och det som jag misstänker.
Han har i alla fall nu oxå troligen vrickat sig i hagen och fått vila nu 1,5 månad och vi ska på återbesök nästa
vecka. Så hoppas det är bra då. Det är inte alltid en dans på rosor med att ha hästar. Dyrt, oro och som man säger blod, svett och tårar förekommer bland hästägare.
Jag är lite negativt inställd idag också ska vi tillägga.....Trött på gegga och regn. Det har varit en och annan dag som gav oss lite vårvibbar och WOW vad man får upp humöret
och hoppet tillbaka igen.
Jag har nu valt att pausa mitt engagemang och ideella arbete i min ridklubb. Avstått som tävlingsledare nu ett år och från i år som
ordförande i utbildningssektionen. Jag har varit aktiv i min ridklubb ända sedan barnsben ungefär, undrar om jag och ett par stofiler till är de som varit medlemmar längst i vår klubb? Det som jag känner är i dagens
föreningsliv är att de yngre förväntar sig att deras föräldrar och andra antikvarie ska föra klubben framåt....... Nä det är faktiskt så att så länge man curlar så låter glider
de yngre gärna med bara såklart. (Sen finns det en och annan också som är aktiv och kämpar för sin klubb, så nä vi drar inte alla över samma kam). Men det som jag lagt märke till är att när man
i organisationer/föreningar också lämnar plats så måste någon annan träda fram. Med sagt och gjort så har andra tagit plats framåt sen kan ju tilläggas att medelåldern på dom inte heller är
purungt. 🙂😀😎
Hittade en clinic som jag gärna vill åka på men att åka 20 mil enkel resa för två timmar.....Hm vet inte, det tåls att tänka på
kanske......
Det som håller en uppe ibland geggiga fallgropar, blåst och annat elände är ändå er elever som kämpar på för att hålla
hästarna igång och visar på utveckling varje gång vi ses. Det är också roligt när man ser att så många hästar är väldigt väl framme så här i början på vårterminen
och att man får den äran att se hur ni utvecklas tillsammans som ekipage. Så fort jag får mina nya plyfaskivor till mitt släp ska minsann jag och Lasse ge oss iväg och få träna vi med. Det är så roligt
att träna och ett bra träningspass kan man leva på ett bra tag efter. 🙂
På gång: Vi har en vårkurs på gården att se fram emot, endagars med
lite av varje vad som passar var och en. Lite hoppning, tömkörning och dressyr ska blandas under dagen. Vi åker sedan i gemensam trupp och lunchar på stan och njuter av varandras sällskap med massa hästsnack. Ska bli riktigt
mysigt ❤ Sedan har även redan förfrågning om sommarkursen kommit och den brukar ligga i augusti och faktiskt när man väcker tanken så längtar man till den med. Men först måste vi verkligen få njuta av en
underbar vår och fantastisk sommar. Jag hoppas också på friska hästar och att mina båda killar få må bra och också kunna njuta av gott gräs, långre utedagar och härliga skogsritter.
Sedan har jag livets efterätt, mitt barnbarn som förgyller farmor och farfars liv ideligen med att få rå om och vara en del i hans upptåg, bestämdhet och helt
enormt kärleksfulla sätt. Det har också gjort att jag prioriterar familjen före att vara aktiv i föreningslivet som förrut. Man måste ibland se över sitt liv för att kunna som det heter "fånga dagen"
så måste man också skapa möjlighet att göra det, skapa utrymme för eftertänksamhet och att njuta av det som rusar på i ett hiskligt tempo. Visst rullar tiden fortare ju äldre man blir? Det måste
det göra......
Ta hand om er och visst hoppas vi på att det stämmer det där ordspråket....
"EFTER
REGN KOMMER SOLSKEN"
Kram Carina