Så har årets dressyrkurs gått av stapeln. Elva ryttare anmälda och ridning ett pass om dagen i tre dagar. Vi hade otroligt tur med vädret, kom några stänk på
någon ryttare men inget som störde. Istället höll sig ridbanan fin och vi slapp rida i damm och gassande sol. Kanske skulle börja ha min kurs i slutet av sommaren i stället för i början.
Ryttarna fick reda en del skänkelvikning vilket har ett bra syfte att få till ryttarens inverkan av ytterhjälperna. Försökte lägga upp övningar som gick
över en röd tråd att få hästen att spåra, komma i kontakt och stöd för att därmed få hästen i arbete genom sin överlinje. Också att ha sin häst i rätt anpassat tempo och takt med
ett tänk att den också bär upp på sina bakben. Det var även utbildningsskalan som var fokus på lördagens teoripass. Tack snälla Ellinor som kom och red Lancelot åt mig så vi fick någon att analysera.
Lasse är jättebra att just titta på och se att det inte alltid är så lätt med att få till
alla dessa "steg".
Vi hade lite manfall på söndagens ridpass tyvärr. En häst fick koliksymtom på lördag em och ryttaren fick vandra fram och tillbaka med sin
häst hemma tills det släppte. Så inget arbete för honom dagen efter såklart. Någon ryttares rygg gick i strejk efter två dagars ridning så där tappade vi en till. Men såklart var vi ändå många
kvar och många av hästarna gick som bäst på tredje dagen, jag tycker det brukar vara så. Lite mellantrötta andra dagen och så nya krafter den tredje. 
Igår började ridningen på klubben och jag hade bara ett par elever som lite mjukstart på terminen. Anledningen var att flera som ska träna
måndagar var med på kursen så då var det mer fair att vi hoppade över första träningen för att inte hästarna skulle behöva gå fyra dagar på raken med dressyrarbete. Jag fick mig också
en egen genomkörare på Lancelot i padocken. Han var ganska stel (gått på tok för lite i veckan som varit) och la tungan över bettet ett par ggr. Var att dra åt nosremmen och sen blev passet ganska ok. Dock var han dyngsur
av svett, han svettas också väldigt lätt så efter ridskolan så tog jag och Marie och klippte honom. Vi sparade benen till imorgon då han brukar tappa tålamodet när vi kommit så långt sen har jag ju sladdlös
sax så batteriet dog precis när vi var klara med kroppen.
Hösten kan vara väldigt vacker om det bara kan låta bli att regna för mycket. Det är rätt
behagligt ridväder och en hög skön luft. Däremot är det ju mörkret som är den tunga biten nu minst ett halvår framåt.
Dom ringde nyss om att mina vintertäcke var klara för avhämtning, oj oj blir dyrare för varje år dom är där!!!! 700 skulle det kosta den här gången. Får nog höra efter hur han räknar
egentligen.
Kanske blir 70 kr per täcke så egentligen inte så farligt, kanske mer beror på att jag har många
täcken. 

Till helgen är det elever igen som ska trimmas. Tre hemma och sen ska jag iväg och träna tre stycken på en gård någon mil iväg. Utomhus träningen håller
igång ungefär oktober ut. Sen blir helgerna lite mer lediga för annat pyssel igen. Vi hoppas att köket blir klart på ett par månader så blir det att göra ett litet ryck med stallet för att sedan invänta
våren. Jag hoppas innerligen att vår padock kan komma bli anlagd nästa år men givetvis måste allt ta i en viss prioriteringsordning.
På fredag ska jag träna
för Catrin, hoppas det blir lika roligt som sista inomhusträningen för då var Lasse med på jobbet och det var riktigt kul. Blir det att vi fastnar i hans "stelheter" så är det lätt att både han och jag tycker
det är sådär halvkul. Jag tycker att man givetvis ska jobba med sin hästs svagheter men det är lika viktigt att också göra sådant som hästen har lätt för så att häst och ryttare också
får känna på att något känns enkelt.
Min egen filosofi säger också
att jag är emot nötande, man ska göra allt lagom mycket för går det förbi en gräns och blir ett "nötande" då har man gått steget för långt med det ridpasset. Gör något annat istället
och kom tillbaka till det svåra. Antingen samma pass eller kanske ändå bättre en annan dag. Att ha kull och få hästen att känna sig duktig är viktigt för hur det än är så gör dom otroligt
mycket för oss och försöker vara till lags och göra rätt. Så mitt råd till er som har hästar som har det svårt ibland, träna på det men i lagom dos, se till att ge dom enkla uppdrag också så
deras självkänsla får flagga i topp.
Kram alla och fortare än vi anar är en ny vecka och nya utmaningar på G.