Nya Hästbloggen

Nu är det två månader sedan Jeffe togs bort. R.I.P Jeffe Det är med sorg i hjärtat men ändå med en sorts tanke om skyldighet som jag tog beslutet att låta han somna in. 

Jag hade bestämt sedan innan att om han inte till sommaren kan gå i en nerbetad vinterhage så ska han inte behöva kämpa mer. Vi hade kunnat utöka sjukhagarna till ungefär knappa hälften av vad våra vinterhagar är i storlek. Jag märkte att det var jättekänsligt ibland om när han fått byta hage kom tillbaka till där gräset lite växt på en vecka. Han hade lite tappat gnista i sina fina ögon och de där "glädjehoppen" i hagen som vi såg i våras var nu inte kvar. Så kom därför dagen....... Han och Lasse fick gå lite ihop någon timme i vinterhagen sista veckan och den här morgonen lät jag dom båda få gå i en vanlig hage. De kliade varandra och njöt ett par timmar tillsammans en sista gång. Sedan kom veterinären, jag ledde ner honom till vår finaste sommarhage, där min lugnaste plats på jorden är. "Oxhagen" Jag sa hejdå till Jeffe och gav honom en stor kram och gick sedan därifrån. Jag älskar dig till månen och tillbaka och tack för de 13 år jag fått äga dig och tack för allt du lärt alla ryttare genom åren. 

Första veckan var Lasse riktigt deppig. Även om dom inte gått ihop så mycket sista halvåret så såg jag att han var ledsen. Som tur är så slutade han inte att äta. I samband med att han i sommar haft någon konstig hälta så har han också rört sig för lite. (precis som sin matte med sitt kassa knä). Det klart att det inte blev bättre av att han inte fick någon motion och stod mycket och häckade i hagen. Nu kan han inte gå med min svärdotters häst som inte alltid är så snäll mot Lasse så fanns inget att göra tyvärr. Allt eftersom tiden har gått har Lasse blivit lite piggare och han har varit och röntgat sina bakknä och hältan har gett med sig. Inget fel på hans knä och jag funderar på om han haft en rejäl sträckning. Vi har nu skrittat honom i tre veckor och allt ser bra ut. Håll tummarna att han får vara frisk nu ett tag och kan ridas i vinter. 

Med Lasses behov av en kompis och jag min känsla av sårbarheten att ha bara en häst och själv komma efter med sin ridning så kom jag rätt snabbt fram till att söka efter en ny häst. Jag har varit och provat nu totalt fem väldigt olika hästar på vissa punkter, varit en nyttig erfarenhet och också fått smaka på att rida en häst med så stora gångarter som jag nog aldrig suttit på förrut. Den sista hästen jag kollade på för en vecka sedan är den som jag tycker skulle passa mig bäst och som också skulle passa min verksamhet och en kompis till Lasse. Så nu får ni hålla tummarna att han går genom besiktningen, i så fall kanske den tomma boxen har en ny stjärna redan till helgen. 

Ni vet säkert känslan inför att köpa en ny häst......Det pirrar i magen och man försvinner ibland bort i tankar om framtiden men vågar inte hoppas för mycket än heller. 

Tillbaka till mitt knä då. Jag väntar på att bli kallas till ortopeden och ska få reda på om det finns något att göra för mitt knä som har en delruptur av ett ligament. Jag längtar så till att kunna röra mig bättre igen och att få komma tillbaka och åtminstone kunna ut och cykla, gå långpromenader, träna och må bra. Det är lätt att ta mycket för givet i livet men när man blir äldre och mer tacksam för det man har så vill man kunna ta vara på det man har kvar framför sig. 

Till slut kommer man till en punkt när man måste som djurägare ta ett jobbigt beslut. Det har blivit så med vår älskade vän Jefferson. Hans fång verkar inte ge honom den livskvalité som jag tycker han förtjänar. Jag har verkligen varit försiktig med gräs, foder osv. Han har fått sin sjukhage smygökad lite i taget för att se hur han tål gräset. Och innan midsommar när man säger att gräset är som kraftigast har jag varit ändå försiktigare. Men jag märker att han tål det inte, han har här under juli månad blivit sämre i sina fram hovar, han har också tappat lite av gnistan i ögonen. Sedan ovanpå det att han dricker väldigt dåligt inne (rätt bra ute som tur är) och ibland känner jag att han visar på tecken för magkatarr. Han får pulver för mage och ibland ger vi proviva men ändå så märker jag att han gnisslar tänder som kan vara ett sådant symtom.

Men fy att ändå behöva bestämma att nu räcker det...... Men jag känner att med den hovbensrotationen han har båda fram så kommer inte ens med denna sortens skoning göra honom ridbar igen. Sedan att gå ensam i en liten hage har jag tidigt sagt att det ska han inte behöva göra sina sista år i livet. Så om några dagar är han på väg till himmelen, vår fina fina vita Jeffe. En så personlig häst har jag aldrig haft och då har det ändå funnits många härliga individer att minnas tillbaka på. Jeffe som är arg mot hundarna, skulle mycket väl kunna "stämpla" dom med en framhov om dom kom för nära. Medans han är super försiktig mot lilla barnbarnet och ömt snosar honom i håret eller i handflatan. Jeffe som kan se jätte sur ut när du går förbi men om du stannar blir du både slickad och får ett tungt huvud i din famn som vill bli klappat på. Känslig i ridningen, mjuk och lydig men ibland lite lat men ändå med en framåtgående motor. Så många ryttare som fått känna på hur det är att när man gör rätt så får man rätt reaktion tillbaka, eller fått testa byten utan att egentligen själv vara helt där i sin ridkarriär.  En häst du inte kan rya på för då blir han dödsförskräckt att han gjort fel.  

Älskade älskade häst vad vi kommer att sakna dig. Hjärta 

Nog för det varit en tuff vår och dålig start på sommaren men oj vad dåligt jag uppdaterat här.Gilla inte Det var ju mitt knä som varit tetigt och sedan Jeffe med sin fång. Det har inneburit mycket passning med att fixa så han får hö var fjärde timme, inte blir kall eller blöt, byta och utöka sjukhagar stup i kvarten, oro för om det ska bli bra, oro och jaga hovslagaren för att få på nya sjukbeslag osv osv. Det kom en period då jag ändå kände att den akuta fasen var över och det började kännas bättre. Jeffe var sprallig i hagen och gick på med raska steg in och ut. Eftersom jag bestämt mig att han inte ska behöva stå i en liten sjukhage sina sista år så har jag succesivt, väldigt sakta utökat hagen och låtit han beta lite gräs som tidigare betats av av de andra killarna. Just nu känns det som vi kommit lite i en återvändsgränd.......Han tål inte så mycket mer verkar det som i nuläget så får stanna upp och utöka staketet med fler dagars mellanrum. Jag har en klump i magen som säger att han nog troligen är för känslig för gräset att han kommer kunna gå i vanlig hage (då menar jag våra vinterhagar eller skogshage). Vi kämpar på ett tag till och se vilket håll det barkar. PS. Sedan att han knappt dricker inne i boxen gör ju inte att oron avtar heller precis, som tur är så dricker han rätt mycket ute på dagen, men natten då har det bara sjunkt ca 3-4 liter som oftast. 

Ja sedan när sommaren kom och man skulle räkna ner inför semestern så rök jag på att bli sjuk. SjukDet började med hosta som inte ville ge med sig så efter försök med slemlösande och kortisonbehandling ville man ge antibiotika mot lunginflamation. Och det var segt, blev hemma i två veckor, jobbade en och sen kom semestern. Första veckan var jag så trött att jag fick lägga mig och vila efter varje liten ansträngning. Andra veckan lite bättre men ingen ork att rida, gå promenader med hundarna eller göra något fysiskt. Därefter har jag fått mer ork men också lust att göra saker här hemma på gården. Så fick inspiration att göra om våra hemska land utmed husväggen, gjort det lättskött med stenar och bara någon enstaka buske eller växt. Blev fint så till helgen tänkte jag göra det sista landet. Jag har nu börjat jobba och känner mig piggare men inte bra. Tappade smak och lukt första veckan jag var sjuk och nu två månader senare har det inte kommit tillbaka.Men jag kämpar på jag med. 

Så inte nog med två krassliga gamlingar så har Lasse också varit knackig direkt när man tar ut honom ur boxen. Efter några steg så har det släppt och han är heller inte halt på linan när jag kollat. Så vad kan det va? Jag tänker kanske att han kan ha sträckt sig eller fått en låsning någonstans. Jag beslutade i alla fall att ge honom ett par veckors helt vila och nu är det dax att börja röra på honom. Det blir skrittur imorgon med Annie och sen tänkte jag kolla honom igen på linan i helgen. Därefter om allt går bra så ska jag börja rida honom igen. 

Annars har inga projekt med stallet och gården kommit igång mer än att vi hyrt en lift och målar vårt gamla hus högst upp i nocken. Hade så gärna velat komma igång med staketbygget till ridbanan, men prioriteringslistan är lång och det är lite ovisst hur turordningen ser ut......

Vi har haft en vårkurs i maj med sitsinriktning. Mia från Mias Friskvård och massage var hitbjuden och gick igenom ryttarna till häst den här gången. Några hade sin första genomgång och höll till på pallen helt. Det är också Mia som är inbjuden att hålla i teoridelen på min dressyrkurs i augusti. Tänk så många år den funnits nu. Det har varit lite otursdrabbade ryttare här med som fått ställa in sin träning. Men det ska bli roligt med de åtta som kommer att få hänga en helg med likasinnande "damer". 

Falsterbo, i år var det ett ovanligt Falsterbo för oss. BlinkarVi brukar normalt ungefär åka ner halva veckan, i år var jag där två dagar och utan övernattning. Dels skulle jag sköta stallet själv sista helgen då son och svärdotter är i Norrland. Sedan känns det inte lika inspirerande att vara där så som det kändes förr. Det är mycket som blivit dyrare men istället till det sämre. Det är oroväckande tycker jag för Falsterbo att många tycker det blivit mer och mer buisness och sämre service och utbud för publiken. ArgMen lite shopping blev det uträttat på de två heldagar jag var nere. Bla köpte jag en ny ridhjälm, en marinblå som är min första faktiskt då jag alltid hållt mig till svart kask. Sedan givetvis även om jag tänke max ett så slank det med fyra schabrak, två omgångar lindor, en grimma med "lurv" på till Jeffe, läderbalsam, pälsrengöring, en prydnadshäst till stallfönstret, lite håruppsättning, ett par piketröjor. Tänk ändå man har allt redan så är det så kul att handla mer. Så kanske får bli Skandinavium nästa år nu när det blev färre dagar på Falsterbo. 

Nu får jag nog krypa under täcket så jag orkar med imorgon med denna första arbetsveckan efter semestern. Jag har ju förmånen att ha två jobb jag trivs med men orken räcker inte riktigt till ibland överallt. Jag har därför avsagt mig som tävlingsledare på klubben ett tag. Jag har känt mig lite "vidbränd" och något måste bort. Även om vi är ett glatt gäng som hållt i det några år så behövs också nytt folk komma in och jobba för dressyrtävlingarna. Jag sitter ju också i utbildningssektionen så fick inse att man orkar och hinner inte att lägga pussel på flera ställe utan måste omprioritera lite för den egna hälsans skull. 

Sommaren är inne på sin andra halva nu, vi har sommarkursen, fler träningar på hemmaplan, komma igång själv förhoppningsvis innan sedan hösten kan göra sin entré. Det är fullt till mina träningar på klubben till hösten och vill man vara med behöver man kontakta mig för att vara med på reservlistan. Gilla

Ps. Har ni sett att styngflugan redan börjat lägga sina ägg på hästarnas ben, blä och fy!!!!Sjuk

Ha en riktigt skön fortsatt sommar. Cool

Så var påsken här, som hela tiden känts så långt bort. Det känns nu att man behöver lite ledighet (och ändå så lyckas man planera in lite av mycket så lär väl inte bli så mycket vila/återhämtning).

Jag har märkt sista halvåret att jag måste vara noggrann med återhämtning, försöker men ligger fortfarande efter. Sedan vad som är återhämtning och vad som ger energi mer än vad det går åt är ingen lätt fråga. Känner ni igen er? Tror människor över lag har en förmåga att förbruka mer energi än vad man hinner "tanka in". Ledsen

Jeffe, han har piggnat på sig allt eftersom hela tiden. Hovis kunde inte komma innan påsk men jag hoppas att vi kan sko med specialskor och extra stöd till sula/strålen. Dels för att jag blir lite orolig av att gipsbandagen ligger på lite väl länge, (hoven kan ju inte växa där inne lixom) men också att jag känner att han kanske då kan börja skrittas lite smått för hand på mjukt underlag. Han har varit lite lite svullen i bakbenen ett par dagar och kan vara att han rör sig för lite, men oxå kanske att han kört ner huvudet och stulit ett par tuggor gräs när han ska till sin sjukhage. Viskar

Lasse har fått fler akupunktur behandlingar av Lindas Hästmassage. Han har svarat bra på det och känts väldigt fin sista tiden. Han är riktigt rund och fin och kanske borde ridas något mer i veckan än de fyra han oftast går. {#smileys123.tonqueout} Vi har varit hos Catrin och tränat och det är alltid lika kul att rida med andra. Mycket roligare än att rida själv faktiskt även om man får all tid själv vid ensamträning. Men för mig är det nästan viktigast att ha kul än att "uppnå maxat" på träning. Man har väl "växt till" sig (tyvärr även på bredden) och kunnat se prestation i så mycket olika infallsvinklar.

Jag har köpt Sitshjälpströjor hos Catrin. Två storlekar som jag ska kunna låta eleverna rida med ibland för att få ändå tydligare hjälp till ev snedheter och felaktigheter vid inverkan. Gilla

Vi har haft en tävling på klubben och har en till igen om tre veckor. Det är kul men också ganska krävande ordna tävlingar. Tur man har så bra dressyrvänner och att vi hjälps åt att arrangera dessa tävlingar. Ibland kan man stöta på en och annan "stöttesten" Ler stort som gör att motivationen och ambitionen sviktar.......... Viktigast är dock att de som kommer och tävlar hos oss alltid är väldigt nöjda.

Utomhusträningen är igång Ler Det är alltid lika roligt att ta sig an ryttarna, jag har en ganska stor bredd på ryttare och hästar vilket också är enormt inspirerande i sig. Annandagen har jag 10-11 ryttare som ska träna, dock på två ställen så det blir lite "hjärnpaus" i mitten ungefär. Vi håller också på att knyta ihop anmälan till 18 maj kursen. Kan vara en plats kvar (vet säkert imorgon) om någon är intresserad?

Har ni mockat era hagar? Kom i skrivande stund på att DET måste också fortsättas med, jag har bara precis påbörjat. Gråter Så som sagt mycket ska göras i påsk och då får jag nog allt prioritera en aning så min återhämtning åtminstone får en liten syl i vädret.

Glad Påsk alla, Kram Carina

Helgen kom och helgen gick. Lasse blev riden av min medryttare på lördagen och gick lektion på söndagen. Jeffe fick lite rykt och fäller fortfarande mega mycket. Han verkar ganska pigg med mindre smärta, riktig yster i hagen om han inte kommer in fort nog.

Annars har helgen bestått av kalas och mycket familjemys. Marie var och hopptränade på söndagen så då var jag lite barnvakt, mysigt värre. Hjärta

Igår var det åter dax för Lasse att få akupunktur för andra gången. Hoppas på lika god effekt som första tillfället. GillaSedan bar det iväg till måndagsdressyr på ridklubben och som vanligt lika roligt med väldigt varrierande ekipage men alla lika ambitiösa. Jag tömkörde en elevs häst första gången, vi var väl inte helt överens till en början men till slut fick jag lite vara herren på täppan och få den uppmärksamhet jag så var ute efter. Och såklart min kropp med smärta osv blev inte så glad när det blev lite spring också. Men det är så kul och ibland vill man bara strunta i kroppens begränsingar. Gråter

Innan jag åkte till ridklubben så tog jag en liten nap på soffan, hörde plötsligt något konstigt ljud. Hm det lät som en galopperande häst på vägen utanför......Jo då Sir Lancelot som inte ville gå ensam en bit bort från sin kompis Jeffe och hade sprängt staketet. Så med hundkoppel i näven var det att hämta honom hos grannen. Arg

 

Senaste kommentarer

28.11 | 10:02

Nr 5. Svart häst. Johanna Johansson 0768182036

...
28.11 | 09:54

Bästa bilden 😊

...
26.11 | 21:36

Nr. 1 Åsna på tur. Håkan Åhman 072-7144155

...
26.11 | 15:08

Härlig bild

...
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det Àr enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS