Erfarenhet får man genom att prova det som verkar vettigt!!

Träna ofta!

Detta inlÀgg Àr inte pÄ nÄgot vis för att vÀrva fler elever för jag har fullt upp som det Àr  Nej jag vill poÀngtera vikten av att trÀna och att trÀna regelbundet!!

Det Àr oftast inte sÄ viktigt vem man trÀnar för utan att man har nÄgon som ser/coachar/motiverar/förtydligar frÄn marken. NÀr vi sitter pÄ hÀsten sÄ Àr det vÀldigt mycket vi ryttare gör och ska ha koll pÄ. VÄr egen kroppskontroll, fÄ ihop teori i praktik, timing av hjÀlper, finna en kÀnsla osv. Sedan har vi hÀsten och dess stora muskulösa kraftfulla kropp, fÄ den att förstÄ och tyda vÄra signaler, skapa motiverande arbete för den osv. Sedan har vi ocksÄ hur vi tar oss frÄn punkt till punkt dvs ridvÀgarna....  SÄ förstÄ att vi behöver nÄgon med extra ögon och lite mer kunskap Àn man som ryttare besitter med.

DĂ€remot Ă€r det ocksĂ„ av stor vikt hur ofta man trĂ€nar för nĂ„gon, det visar sig att mĂ„nga utlĂ€ndska ryttare har en annan trĂ€ningsfilosofi Ă€n en del av oss svenskar. Man trĂ€nar för trĂ€nare ofta mer Ă€n 1 ggr/vecka utomlands. HĂ€r trĂ€nar man i bĂ€sta fall varje/varannan vecka men finns dom som trĂ€nar mer sĂ€llan Ă€n sĂ„....... jag sjĂ€lv just nu.  Min trĂ€nare kommer ca var 6:e vecka vilket Ă€r alldeles för sĂ€llan. Nu har jag som tur Ă€r en effektiv analyseringsförmĂ„ga nĂ€r jag rider sjĂ€lv men jag hoppas pĂ„ att kunna hitta nĂ„gon i min nĂ€rhet sĂ„ trĂ€ningarna kan utökas.  Är man lite lĂ€ngre kommen sĂ„ har grundridningen befĂ€sts men Ă€r du pĂ„ lĂ€gre nivĂ„ sĂ„ Ă€r trĂ€ning mer sĂ€llan Ă€n varannan vecka pĂ„ tok för sĂ€llan. Din grundlĂ€ggande ridning och utbildning/stĂ€rkning av din hĂ€st kommer ta vĂ€ldigt onödigt lĂ„ng tid.

Du kan gott ha en "vardags" trÀnare som du trÀnar mer ofta för och sedan en "spets" trÀnare som du i samarbete med din ordinarie fÄr de dÀr lite extra tipsen och "skjutsen" framÄt. DÀremot sÀger man pÄ vÄra trÀnarutbildningar att vi mÄste informera vÄra elever att inte trÀna för fler Àn tvÄ i samma disciplin. Det Àr för att man vet att ett sÄdant val leder ofta bara till missuppfattningar mellan eleven och kanske de lite olika pedagogiska sÀtten att framföra utbildningen. Det blir svÄrt att hÄlla en och samma linje och det blir oftast för mÄnga "bollar i luften" samtidigt. Var sak tar sin tid och det ges sÀllan den uppföljning och tid som krÀvs om för mÄnga Àr med samtidigt. "Ju fler kockar desto....."!!!

Ha ocksÄ en bra kommunikation med din trÀnare, gör upp gemensamma mÄl och utvÀrdera dina framsteg och utvecklingskurva. SjÀlvklart i mÄnga avseende men tyvÀrr alldeles för sÀllan i ridvÀrlden!

Sedan kan man ibland behöva höra nÄgon annans syn och analys sÄ var inte rÀdd att föra den dialogen med din trÀnare att du kommer vara med pÄ nÄgon kurs eller Äka för att "prova dina vingar" nÄgon annan stans. Det har sÀllan trÀnare nÄgot emot utan tycker ofta ocksÄ det Àr utvecklande att fÄ nÄgon annans input pÄ ens elever.

Lycka till och hoppas du fÄr mÄnga hÀrliga trÀningsupplevelser med din trÀnare i framtiden....och ofta, glöm inte det!!

Sitsen går inte "hoppa" över!!

Nu mÄste jag slÄ ett slag för sitsen, inverkan och ryttarens kroppskÀnnedom!!

Vi ryttare sitter för jÀmnan och trimmar hÀstens form, hÀstens takt, hÀstens lösgjordhet, hÀstens balans etc etc
Men HALLÅÅÅÅÅÅ!! Hur ska hĂ€sten klara det om det finns en pĂ„ toppen som ger otydliga signaler, okonsekvent information, dĂ„lig balans, ryck i munnen pga fel handstĂ€llning osv osv. Det gĂ„r inte fuska med oss sjĂ€lva, vi mĂ„ste jobba med sitsen, balansen, rĂ€tt placering mm. Det kan upplevas ganska jobbigt och ibland tar personer det som sĂ€mre kritik Ă€n om trĂ€naren korrigerar hĂ€stens kropp. 

Nu har jag vetskap av att tyvÀrr för mÄnga trÀnare Fokuserar helt pÄ hÀsten och rider Ät ryttaren frÄn marken (ger instruktioner i ett sÄ ryttaren kan inte sedan ta med sig det till sin egna ridning hemma nÀr inte lÀngre trÀnaren finns med och sÀger exakt hela tiden vad som ska göras). Eleverna Àr ofta jÀttenöjda vilket ju Àr kul och hÀsten gÄr fint just det passet, sÄ höjer man blicken upp till ryttaren. Kutig hÄllning, ikullagda hÀnder, skvalpande överliv vilket ocksÄ medför hÀsten ej framför ryttarens hjÀlper, istÀllet sitter ryttaren och hÀl/skÀnkel gnetar hela tiden i varje steg.  NÀ sÄ ska det inte vara. 

Jag Àr ingen perfekt trÀnare, jisses finns det?! Men grundridning Àr A och O för mig dÀr sits och inverkan ingÄr. Det Àr mitt ansvar bÄde gentemot ryttaren (som ju vill visa upp sig och sin hÀst ibland pÄ tÀvling och ibland bland andra pÄ kurser etc) och gentemot hÀsten som sÄ gör allt för oss och fÄr det vÀldigt mycket enklare med oss ryttare pÄ ryggen. 

Jag har hoppryttare i trÀning som efter de fÄtt hjÀlp med sitsen och en del tom valt köpa dressyrsadel inte kan förstÄ hur de i sÄ mÄnga Är suttit sÄ fel i sin hoppsadel. DÄ menar jag inte fel i hoppsynpunkt, dÀr har vi en annan teknik och inverkan. Vi ska kunna följa hÀsten över hinder i luften, landa i balans etc. Man mÄste inse skillnaden och vilja lÀra sig grunderna sen mÄste man inte sitta som ett dressyrproffs för det.  Nej, men att hjÀlpa din hÀst jobba rÀtt, stÀrka sig kunna bÀra bak för att minska skaderisken i frambenen som pÄfrestas under hoppningen. Vara liksidig sÄ att det inte byggs upp ryggproblem, spÀnningar/lÄsningar etc. 

Det Àr vÀl inte för inte man har olika skor pÄ oss mÀnniskor beroende om vi ska ut och jogga eller gÄ, walkingskor/joggingskor, det Àr ofta en sjÀlvklarhet!!
Varför? Olika belastning, olika tekniker? 

SÄ om din trÀnare inte Àr pÄ dig med sitsen, inverkan, anvÀnda underskÀnkel och inte bara hÀl/skÀnkel vilket med stor sannorlikhet innebÀr att du sitter med ett uppdraget knÀ, vilket med stor sannorlikhet bidragit till att du fÀller överlivet framÄt och skjuter sittbenen mot bakvalvet i sadeln. Ikullagda hÀnder vilket bidrar till att din hÀst fÄr en stum ibland smÄryckig kontakt till munnen. Be din trÀnare vara noggrann med din sits med, man ska ha en gemensam mÄlsÀttning med sin trÀnare som man trÀnar för kontinuerligt.

Jag har ingen perfekt kropp (hm nÄgra kilon vÀck hade varit skönt) men god kontroll gör att jag ÀndÄ kan rida mina hÀstar i vÀldigt fin balans, kÀnsliga (hÀlar inte hela tiden ) sÄ de har fin egen bjudning, följsam kontakt till munnen och kontroll vad mina hÀnder gör nÀr jag behöver inverka lite extra nÄgonstans, nÄvÀl nÀstan jÀmt i alla fall.  Men det gör sig inte av sig sjÀlv, mÄste hela tiden jobbas med, förbÀttras, kÀmpas, analyseras.  Hoppas min lilla predikan gjort att du tÀnker ja jÀk.... nu ska jag förbÀttra mig sjÀlv, ta till mig, vara envis, hitta kroppskÀnnedom och sÄ vara stolt över mig sjÀlv och att jag ger hÀsten bÀsta möjliga förutsÀttningar. 

Stort lycka till och kom ihÄg vi lÀr sÄ lÀnge vi lever, och det Àr aldrig för sent att bli bÀttre och lÀra sig mer. 

Kram dÀr ute

Utskrift från Tidningen Ridsport

Vill dela med mig av en bra beskriven clinic med Carl Hester. Mycket stÀmmer med min filosofi och Henrik har beskrivit det sÄ bra att man nÀstan kan kÀnna att man "ser det".

 

SÄ trÀnar en mÀstare

Dressyr  PÄ begÀran av lÀsare publicerar vi Äterigen reportaget om Carl Hesters trÀningsclinic under British Dressage Convention i december förra Äret. Detta inför Ärets upplaga av samma konvent den 23-24 november pÄ Hartpury College, Gloucester i England. DÀr Àr det Adelinde Cornelissens tur att dela med sig av sina bÀsta tips.

Henrik Hansson fanns pÄ plats nÀr British Dressage anordnade British Dressage Convention, ett dressyrseminarium i Hartpury utanför Gloucester.
"I Är var det dressyrryttaren och OS-guldmedaljören i lag, Carl Hester, som höll i denna tvÄdagars-clinic dÀr han delade med sig av sin trÀningsfilosofi samtidigt som han undervisade. Arenan var fylld med ungefÀr 2 000 ÄskÄdare och det var utsÄlt sedan lÀnge.

Dressyrseminariets första dag inleddes med tre ekipage som Carl inte tidigare hade undervisat. Den första hÀsten, Donnergold efter Donnerhall, hade haft framgÄngar i motsvarande lÀtt A-klasser. Medan hÀsten travade fram förklarade Carl att han vill att en hÀst ska vara lÀtt, framför skÀnkeln, ju mer den tar vikt pÄ bakbenen desto lÀttare blir den i framdelen.

Rakriktning Àr viktigt, hÀstar Àr av naturen oliksidiga och detta fÄr man jobba med hela livet. Viktigt att hÄlla kontakt med hÀsten som ska bÀra sig sjÀlv. Under framridningen poÀngterade Carl att han ville att hÀstarna skulle ridas fram sÄ att de slappnade av och stretchade överlinjen, alltsÄ med lÄng och lÄg hals. Det ska vara mjukt och se enkelt ut under uppvÀrmningen, om man driver och fÄr mer energi kan det bli svÄrare dÄ hÀsten lÀtt lÀgger sig mot handen.

Börja med galoppen
För Carls hĂ€star börjar ett arbetspass med 15 minuter skritt, dĂ€refter 15 minuter stretching och uppvĂ€rmning och sedan arbete och samling. Avslutningsvis nedlĂ€ggning i trav och sedan skritt. Ofta börjar man med galopparbetet först dĂ„ det Ă€r en naturligare gĂ„ngart för hĂ€sten Ă€n trav. Den första hĂ€sten fick göra mycket övergĂ„ngar galopp-skritt-galopp. I skritten ska hĂ€sten skritta ”up-hill”.

För att kunna göra en bra avsaktning till skritt Ă€r det viktigt att hĂ€sten kan ta smĂ„ steg, dĂ€rför fick ryttaren rida övergĂ„ngar frĂ„n arbetsgalopp och sedan samla galoppen. Carl poĂ€ngterade att man under samlingen inte fĂ„r bli kvar i handen och strax innan avsaktningen ge en eftergift och göra avsaktningen genom att rĂ€ta pĂ„ sitsen, sĂ„ att hĂ€sten sĂ„ snart den Ă€r i skritt inte ligger i ”bromslĂ€ge” utan kan skritta framĂ„t med ”open neck”.

Under den första hÀstens pass tog Hester upp mÄnga för honom grundlÀggande punkter:
‱ Halvhalt, det Ă€r det dĂ€r ordet som alla har hört men som Ă€r sĂ„ svĂ„rt att beskriva och som Ă€r sĂ„ viktigt!
‱ ÖvergĂ„ngar mellan gĂ„ngarter och inom gĂ„ngarter Ă€r ocksĂ„ de viktiga och det Ă€r bara att inse att man kommer att behöva öva övergĂ„ngar resten av sitt ryttarliv. Man ska göra minst 200 övergĂ„ngar under ett pass, framĂ„t och bakĂ„t för att hĂ€sten ska lyssna pĂ„ hjĂ€lperna.
‱ Avsluta alltid ett ridpass med nĂ„got som Ă€r lĂ€tt.
‱ Man mĂ„ste kunna rida en bra volt innan man kan göra skolor. En volt visar om hĂ€sten Ă€r rakriktad och spĂ„rar. Man rider inte en volt bara med innertygeln, svĂ€ng fyra gĂ„nger, ”turn, let go, turn, let go”. Om man inte rider en bra hörnpassering blir det inte en bra rörelse efter hörnet.
‱ NĂ€r man lĂ€gger ner hĂ€sten: hĂ„ll kontakt med munnen, slĂ€pp inte ut och ivĂ€g hĂ€sten, den ska bli rund.

Dag tvĂ„ fick Donnergold arbeta vidare med att stretcha sin överlinje samt de enkla bytena. Att han inte kan göra bra avsaktningar frĂ„n galopp till skritt beror pĂ„ att han galopperar med för stora steg. ”Spend the next months to teach the horse to canter on the spot”. Var glad för smÄ  framsteg och var beredd pĂ„ att det kan ta lĂ„ng tid. Spöet kan man anvĂ€nda och peta lite, lite för att fĂ„ smĂ„, energiska (”bouncy”) steg.

HĂ€st nummer tvĂ„, SOS Wow, hade tĂ€vlat bĂ„de fĂ€lttĂ€vlan och dressyr pĂ„ medelsvĂ„r C-nivĂ„ och trĂ€nades nu inför medelsvĂ„r B. Den var positiv, sĂ„g bra ut i munnen, lite lĂ„g i formen och med en galopp som var lite kort och hastig. Ryttaren fick korta tyglarna (”long reins freak me out”), hĂ€nderna ska hĂ„llas lĂ„ga framför dig och hĂ„ll kontakt med hĂ€stens mun. En galopp med korta steg gör det lĂ€ttare för hĂ€sten att byta men bytena blir av enklare kvalitet. Den fĂ„r man arbeta med efterhand. Dock ska man vara medveten om att inte förvĂ€nta sig perfektion frĂ„n början.

FörbÀttra galoppkvaliteten
För att försöka förbÀttra galoppkvaliteten fick ryttaren rida skÀnkelvikning i galopp frÄn mitten pÄ kortsidan till mitten av kommande lÄngsida. Man fortsÀtter alltsÄ i samma varv. PÄ detta sÀtt pÄverkades galoppen till lÀngre och bÀrigare steg. Man trÀnade Àven förvÀnd galopp pÄ lÄngsidan med tempovariationer. Som avslutning pÄ passet gjordes försök till galoppombyten. Ryttaren fick hÀr rida förvÀnd galopp pÄ lÄngsidan och sedan vÀnda pÄ mitten mot kortsidans mitt och göra ett bytesförsök pÄ denna linje.

HÀsten förekom ryttaren ett flertal gÄnger med orena byten som följd och dÄ fick hon rida samma linje utan att byta ett par gÄnger innan ett nytt försök gjordes, denna gÄng rent men hÀsten hoppade upp med bakdelen. DÀrefter lades hÀsten ner i trav igen för att stretcha och hitta balans. Samtliga hÀstar under dagen lades ner före, efter och Àven under ridpasset.

PĂ„ söndagen fick SOS Wow trĂ€na vidare pĂ„ galopparbetet och sedan prova att göra byten genom att rida pĂ„ en 20-meters volt i förvĂ€nd galopp, stĂ€lla inĂ„t och sedan byta. Även denna dag förekom hĂ€sten ryttaren men bytena var nu rena och av bĂ€ttre kvalitet och Carl menade pĂ„ att hon skulle arbeta mer med galoppkvalitĂ©n Ă€n byten. Ibland kan det ta tid som till exempel med hans gamla GP-hĂ€st Escapado, med vilken det tog tre Ă„r innan bytena fungerade. ”It was more flying than changing”.

Den tredje hĂ€sten var ett svart trakehnersto, trevligt riden av en 14-Ă„rig junior som tĂ€vlat medelsvĂ„r B-klasser. Under framridningen poĂ€ngterade Carl att vill man ha höga procent mĂ„ste det vara ridning framĂ„t med en hĂ€st som Ă€r framför dina ben. Även hĂ€r tog han upp vikten av att göra halvhalter, stĂ€mma av.

BakdelsvÀndningar Àr en rörelse dÀr mÄnga tappar poÀng dÀrför att hÀsten saktar av i vÀndningen och slutar bjuda. Det Àr lÀtt att det blir monotont och hÀsten slutar bjuda nÀr man trÀnar dessa vÀndningar och hÀr bjöds det pÄ en bra övning: Skritta och lÀgg en volt i hörnet, rid in i en sluta pÄ diagonalen, dÀrefter nÄgra steg öppna, bakdelsvÀndning, nÄgra steg öppna och dÀrefter sluta diagonalt igen. Se till att rida framÄt hela tiden i samma skrittakt. Kom ihÄg att inte bara anvÀnda hÀnderna utan sÀte och skÀnklar.

Det svarta stoet rörde sig trevligt men för att utveckla traven fick ryttaren rida pÄ en 20-metersvolt. OmvÀxlande fick ekipaget öka traven och sedan gÄ in i en öppna samtidigt som tempot minskades till arbetstrav. LÄt energin frÄn mellantraven följa med in i öppnan, var budskapet.

För att förbÀttra kvalitén pÄ galoppombytena gjordes följande övning: Ryttaren fick rida in pÄ en diagonal i galopp, öka steglÀngden tre steg innan bytet, byta och dÀrpÄ samla galoppen.
Detta för att hÀsten ska lÀra sig att byta i uppförsbacke och fÄ en bÀttre gest i bytet. Denna övning Àr bra Àven inför trÀning av serier, sÄ smÄningom gör man om samma övning flera gÄnger pÄ diagonalen och nÀr detta fungerar kan man börja med seriebyten. HÀsten ska alltsÄ lÀra sig att inte sticka ivÀg efter bytet utan samla sig för att sedan gÄ framÄt och göra ett nytt luftigt byte.

GP-hÀstar pÄ lösdrift
Eftermiddagen Àgnades Ät fyra hÀstar frÄn Carls eget stall. Tre av dem hade kostat mindre Àn 10 000 pund, vi fick sjÀlva rÀkna ut vilka. Först en 4-Äring som reds av Charlotte Dujardin och sedan tvÄ valacker, Ätta respektive tio Är pÄ Grand Prix-nivÄ. Dessa tre stod inte pÄ stall utan gick ute dygnet runt i en hage med ligghall. De tas in pÄ morgonen, rids och slÀpps sedan ut igen mitt pÄ dagen.

En vanlig vecka arbetas Carls hĂ€star i dressyr fyra dagar och rids ut tvĂ„ dagar. Alla hĂ€star pĂ„ gĂ„rden gĂ„r ut i hage. Carls veterinĂ€r hade en gĂ„ng sagt till honom: ”if you want your horses to be sound, keep them moving”. Han tror inte pĂ„ att hĂ€star ska stĂ„ i en box 23 timmar om dygnet. Men alla har kanske inte tillgĂ„ng till hagar etc, dĂ„ kan man skritta dem, uppsuttna eller för hand, beta dem, ha dem i skrittmaskin, men de behöver röra sig!

Man behöver inte ha vÀrldens bÀsta trÀnare! Men om man ska bli en riktigt bra ryttare mÄste man kunna ta kritik. Om nÄgon sÀger till dig att du har för lÄnga tyglar, dÄ har du troligen det, Àven om den som sÀger det inte Àr nÄgon avancerad ryttare. Det Àr viktigt att vara noga med detaljer och inte rida slarvigt.
NĂ€r Carl arbetade för Dr Bechtolsheimer (lagmedlemmen Lauras far) fick han sex lektioner om dagen under 3 Âœ Ă„rs tid. DĂ€r lĂ€rde han sig att rida hörnpasseringar och att rida rakt pĂ„ medellinjen! Att alltid vara noggrann med alla övergĂ„ngar, inte slarva för att det ”bara” Ă€r trĂ€ning. Till slut stod jag inte ut och startade egen verksamhet, skĂ€mtade Carl men menade att det var dĂ„ han lĂ€rde sig hur viktigt det Ă€r att vara noggrann och konsekvent i sin ridning.

Charlottes 4-Äring var en stor fuxvalack med taktfast trav och en hÀrlig galopp. PÄ grund av sin storlek Àr inte alltid en ung hÀst fÀrdig för ÄrgÄngstÀvlingarna men det Àr viktigare att en hÀst kÀnns bra Àn hur han ser ut. En ung hÀst som inte vinner unghÀstmÀsterkap men som kÀnns bra Àr bÀttre Àn en hÀst som rör sig spektakulÀrt men dÀr man saknar en bra ridkÀnsla.

PĂ„ en 4-Ă„ring Ă€r övergĂ„ngar viktiga, bĂ„de mellan och inom gĂ„ngarterna, de ska ridas och tĂ€nka framĂ„t. Man rider skĂ€nkelvikning frĂ„n mitten pĂ„ kortsidan till kommande lĂ„ngsida, svag öppna pĂ„ kvartslinjen, korta pass och sedan en paus. Mest lĂ€ttridning för att skona ryggen, lek med övergĂ„ngar inom traven och var noga med hörnpasseringar. Även Ă€ldre hĂ€star ska arbetas omvĂ€xlingsvis under lĂ€ttridning för att underlĂ€tta deras ryggverksamhet. Unga hĂ€star behöver vĂ€njas vid tĂ€vlingsmiljön och ibland fĂ„r de följa med pĂ„ tĂ€vling och arbetas pĂ„ framridningsbanan nĂ€r detta Ă€r möjligt.

DÀrefter kom Nip Tuc, Ätta Är och Dance with Wolves, tio Är, in pÄ arenan. BÄda normalt heta hÀstar som första dagen var nÄgot överhettade pÄ grund av miljön. Carl poÀngterade att det Àr viktigt att inte ha brÄttom utan stretcha hÀstarna sÄ att det blir avslappnade och kan göra ett bra jobb.
Ryttare var tvÄ av hans hÀstskötare, 18 och 22 Är gamla, som brukar vÀrma upp hÀstarna den första halvtimmen Ät honom och Charlotte. Ryttarna fick rida mÄnga volter för att hÀstarna skulle fÄ bakbenen under sig och han var noga med att de spÄrade. SÄ fort en hÀst bar ivÀg la ryttaren en volt för att fÄ hÀsten i balans igen. Ofta lades volten innan vi i publiken hann se att hÀsten höll pÄ att bli lite för ivrig. TrÀna pÄ att rida volter utan att hÄlla i hÀsten, den ska bÀra sig sjÀlv.

TrÀna pÄ medellinjen
Att rida upp pĂ„ medellinjen Ă€r svĂ„rt och det ska man öva ofta. TrĂ€na pĂ„ att galoppera med smĂ„ steg innan halten. Att kunna rida med smĂ„ steg, kvicka steg Ă„terkom hela tiden som en röd trĂ„d. NĂ€r hĂ€starna skulle trampa red ryttarna i skritt, mindre och mindre steg (”small steps to make him hotter”) sĂ„ att hĂ€sten till slut trampar nĂ„gra steg, bara nĂ„gra steg och sedan fram i trav.

PĂ„ heta hĂ€star visades med Nip Tuc att byten kan göras i en Ă„tta vid kortsidan för att hĂ€sten inte ska kunna sticka ivĂ€g, vĂ€ggen bromsar upp. NĂ€r hĂ€starna kan byta trĂ€nar man byten pĂ„ spĂ„ret lĂ€ngs lĂ„ngsidan för att fĂ„ hjĂ€lp med rakriktningen. Hela tiden lĂ€tt i handen, betonade Carl. Nip Tuc skulle visa lite seriebyten men blev upphetsad och gjorde sjĂ€lv ”ettor” lite hĂ€r och dĂ€r.
Carl sa att ryttaren precis hade börjat trÀna ettor och fick nu instruktion att rida en serie lÀngs lÄngsidan i 4,3,2,1. Det spÄrade ur nÄgra gÄnger men Carl sa att hÀsten mÄste lyssna pÄ ryttaren. NÀr det till slut fungerade fick ryttaren prova att göra en serie ettor och satte 15 spikraka med en vÀlförtjÀnt applÄd som följd.

Som förberedelse till piruetter fick ryttaren galoppera lĂ€ngs lĂ„ngsidan, samla 3-4 steg (”smaller and smaller steps”), lĂ€tta i handen och hĂ€sten ska inte öka förrĂ€n han fĂ„r impuls till det. Under passet fick bĂ„da hĂ€starna hela tiden smĂ„ korta pauser och stretcha under lĂ€ttridning. Dances with Wolves blev sĂ„ smĂ„ningom lite lugnare och kunde visa hur de trĂ€nade piaff enligt ovan och variationer i trav.

Även en mĂ€stare kan bli bĂ€ttre
SÄ kom Valegro och Charlotte in i ridhuset, skrittandes lugnt men det syntes redan i skritten att hÀr fanns ett par aktiva bakben. Dock betonade Carl att Valegro hade en vÀldigt normal trav som unghÀst, ja ganska trÄkig. Vid den Äldern hade han ocksÄ en vÀldigt stor galopp som gjorde honom jobbig att rida.

Guldmedaljören började ocksĂ„ sitt pass med att stretcha i en lĂ„ng och lĂ„g form i trav men allteftersom vĂ€xte han och man kan bara instĂ€mma i en röst som plötsligt utbrast: ”Gorgeous!” Men Ă€ven den bĂ€ste i vĂ€rlden har saker som kan bli Ă€nnu bĂ€ttre och efter OS analyserade Carl och Charlotte vad som skulle lĂ€ggas fokus pĂ„ i trĂ€ningen. Passagen mĂ„ste bli kortare och mer elastisk, ettorna mer uttrycksfulla och galoppsaxen mer framĂ„tgripande.

För att förbĂ€ttra ettorna fick Charlotte göra samma övning som trakehnerstoet pĂ„ förmiddagen. AlltsĂ„ rida framĂ„t tre steg innan fyra byten i varje, samla galoppen, rida framĂ„t och göra fyra ”ettor” igen. I en galoppsax Ă€r det lĂ€tt att man fĂ„r kortare och kortare galoppsprĂ„ng nĂ€r man rider galoppslutan som Ă€r en samlande rörelse.
DÀrför trÀnade man saxen i skÀnkelvikning i galopp istÀllet för att kunna rida mer framÄt i en uttrycksfullare galopp. Slutan kan ocksÄ trÀnas under tempovariationer. NÀr Valegro sedan Ätergick till travarbete pÄpekade Carl att en hÀst mÄste gÄ framÄt utan att stÀndigt tryck frÄn ryttarens skÀnkel, den ska kunna öka och

Henrik Hansson

Massage

Lite dÄ och dÄ kan du ge din hÀst massage. Jag har en "scrubborste" för mÀnniskor som har ganska grova gummitaggar som jag skÀnkt till stallet. Den masserar jag med i cirklar och behöver jag sÀga att de tycker det Àr skönt?  PÄ var sida om ryggraden frÄn manke till svansrot Àr det bra att stÄ pÄ en pall för att komma lite pÄ "djupet" i muskelaturen. 

Man kan Àven anvÀnda sina egna hÀnder att massera/knÄda, hÀstarna bara Àlskar det lite extra pysslet i stallgÄngen 

Jag brukar oxÄ efter en del ridpass lÄta hÀstarna stÄ med en spikmatta över lÀndryggen en stund. Du kan anvÀnda ett par gummibilmattor som tyngd eller ett tyngre tÀcke. LÀmna dock aldrig din hÀst ensam för efter ett tag nÀr mattan har stimulerat musklerna kan den kÀnslige hÀsten fÄ lite "nog".......... Man kÀnner att det bildats vÀrme efter spikmattan och muskulaturen Àr avspÀnt dallrig. 

SÄ om det kanske Àr en regnig dag eller annat som gör att ridningen uteblir passa dÄ pÄ att ge din hÀst lite massage och extra gos. <3

Mys!!

Utbildningsskalan

Som trÀnare och ryttare jobbar vi efter den frÄn början tyska utbildningsskalan. Det Àr av god vikt att du som ryttare kÀnner till den och ser vad din och din hÀst har för avsikt med din ridning.

Det Àr ocksÄ viktigt att förstÄ att det tar lÄng tid att utveckla, stÀrka och bygga upp sin hÀst i de olika stegen. TyvÀrr sÄ har ryttare ibland mer brÄttom Àn vad hÀsten kan Ästadkomma. Ibland byter man kanske trÀnare för att det ska kÀnnas som det hÀnder nÄgot "nytt" eller att man fÄr gÄ upp ett steg. Kan ju ibland vara svÄrt att exakt kÀnna av nÀr det Àr dags höja ribban och rÀtt ofta fÄr man backa tillbaka lite för hÀsten ska fÄ kÀnna sig sÀker pÄ sin uppgift.  Ibland kanske trÀnaren "fastnat" och vill ha mer befÀst innan man gÄr vidare, dÀrför viktigt att ha en bra dialog med sin trÀnare sÄ mÄl och önskan överensstÀmmer. Dels att ryttaren kanske ibland fÄ ha tÄlamod och ibland kanske trÀnaren behöver "vÄga" upp och pröva nÀsta steg.

Utbildningsstegen börjar med takt, lösgjordhet och kontakt. HÀr Àr starten i hÀstens utbildning pÄbörjad efter den Àr insutten.
Takt: Ska vara ren och regelbunden i skritt, trav och galopp. HÀr Àr det ofta man ser att ryttaren lagt sin hÀst i en för den felaktig takt eller att den sjÀlv intagit det och fÄr dÀrmed svÄrt att gÄ vidare i nÀsta fas lösgjordheten.
Lösgjordhet: Tillsammans med takten ska hÀsten komma att anvÀnda sina muskler men pÄ ett avspÀnt sÀtt men med spÀnst. Allt för mÄnga hÀstar har svÄrigheter hÀr och blir spÀnda och kÀmpar mot istÀllet för med i rörelsen. BÄde fysisk och psykisk avspÀndhet Àr nödvÀndigt.
Kontakt/Stöd: HÀr kommer hÀsten i en jÀmn kontakt pÄ bÄda tyglarna utan att hÀnga eller slÀppa bettet. Kontakten skapar en förbindelse till hÀstens bakben, man sÀger att hÀsten "hÀnger ihop"- HÀsten har en egenbalans.

NÀsta fas Àr att utveckla pÄskjutskraften. HÀr lÀnkas lösgjordhet, kontakt, schwung och rakriktning samman. Att förmÄ hÀsten öka kraften utan att bara bli snabbare i tempo eller takt eller blir spÀnd kan ibland vara lite kruxigt. Allsidig trÀning Àr ocksÄ viktigt för att hitta alla muskelgrupper som behöver byggas upp samt bibehÄlla motivationen hos hÀsten.
Schwung: NÀr sÄ fas ett fungera Àr din hÀst redo att utveckla schwung. HÀstens kraft frÄn bakbenen kommer nu att följa genom rörelsen framÄt och genom hÀstens kropp.
Rakriktning: HÀsten ska spÄra i samma spÄr med sina fram och bakben sÄvÀl pÄ böjt som rakt spÄr. Den kommer dÄ att bÀra lika mycket vikt pÄ bÄda sina ben och förhindrar överbelastning pÄ ett ben mer eller att energin gÄr förlorad Ät sidan istÀllet för rakt fram. Jag brukar anvÀnda metaforen att det behövs ett "rÀls" pÄ bÄda sidor för total jÀmnvikt.  HÀsten hÄller dÀrmed en jÀmn kvalité pÄ rörelser Ät bÄda hÄllen.

NÀsta och sista fasen Àr utveckling av bÀrkraften. Schwvung, rakriktning och samling vilket tar flera Är för hÀsten att behÀrska helt ut. HÀsten ska orka bÀra OCH skjuta pÄ bakifrÄn i en egen balans dÀr den inte behöver ta negativt stöd i sin ryttares hand. Inte helt ovanligt att innan hÀsten riktigt orkar detta blir lite "tung" i handen.
Samling: Är sammanhĂ€ngande med alla stegen och kan aldrig uppnĂ„s om nĂ„got av dom inte Ă€r helt uppnĂ„dda. HĂ€sten bĂ€r nu mer vikt pĂ„ sina bakben, förskjuten vikt bak dĂ€r hĂ€sten trampar inunder sig och vinklar in sina bakben. DĂ€rmed blir hĂ€stens framdel lĂ€ttare och i "uppförsbacke" kĂ€nsla med nacken som högsta punkt.

Viktigt att din hÀst inte uttsÀtts för "högsta effekten" i all din ridning utan fÄr ett varrierat arbete dÀr du kanske lÀgger fokus pÄ nÄgot steg som ni behÀrskar bÀst som kÀnns lÀtt för hÀsten. TÀvlingsryttare rider sÀllan sina hÀstar i en tÀvlingsform utan anpassar hÀstens form till trÀningsform. Att alltid rida med max samling skulle lÀtt fÄ hÀsten att överanstrÀngas bak likvÀl som en hÀst utan rÀtt utbildning ofta överanstrÀnger sina framben.

Betsla upp?!

Ett Àmne som kan vara lite kÀnsligt att diskutera, klart de som gör det kÀnner sig kritiserade men var och en gör som den vill kom ihÄg det!! Men att ta rÄd av nÄgon mer erfaren Àr ingen dum idé sen vÀljer man vem man vill lÄta sig rÄdas av 

För mig finns inga genvÀgar......tal om att hÀsten behöver skarpare bett beror oftast pÄ för lite lösgjordhet och ryttarkÀnsla som "sÀtter" sig i munnen pÄ hÀsten. Sen sÀger jag inget om det Àr nödvÀndigt vid tex hoppning, terrÀng dÀr den kanske annars "sticker" frÄn sin ryttare. Men till vardag.....ALDRIG......jobba mer med lösgjordhet, lydnad, förtroende, kÀnslan!!! 

MÄnga som betslar upp sina hÀstar fÄr svÄrt att ÄtergÄ till "snÀllare" bett eftersom hÀsten Àr en klok individ och lÀtt utnyttjar situationen nÀr ryttaren sen vill ÄtergÄ till annat bett. 

Mitt rÄd Àr jobba med lösgjordheten, fÄ hÀsten lydig och kÀnslig för dina hjÀlper, vara mellan hand och skÀnkel, hitta bÄde fysisk och psykisk avspÀndhet!! 

En del kanske tÀnker ja men det Àr bara i galoppen den blir för stark..... men galoppera inte dÄ!! Du ska aldrig göra nÄgot du inte kontrollera!!! Vem kör en bil dÀr man vet att bromsen Àr sönder? Vem slÀnger sig ut frÄn ett plan utan fallskÀrm etc etc. Ni förstÄr vad jag Àr ute efter..... dÄ behövs mer jobb i skritt, trav och kanske bara jobba galoppfattning och direkt övergÄng till trav.  

Det handlar alltsÄ om att skaffa sig kunskap, kontroll, och kÀnsla innan man gÄr vidare till nÀsta moment. SÄ synd att mÄnga har för brÄttom....men det straffar sig, lÄt var sak ta sin tid, stÀrk, bygg upp och utbilda!!

Thats it!! 

Skaffa dig kontroll genom ridning, inte genom utrustningen. Lycka till!!

Ponnyförälder kontra Ponnyryttare

Ett kanske kÀnsligt Àmne ur mÄnga synvinklar......

Men dÄ vi trÀnare ser och stöter pÄ Àn det ena Àn det andra vill jag gÀrna fÄ er att stanna upp och tÀnka till....

Ponny/Ungdomsryttare:
Till er vill jag sÀga att nÀr ni blir Àldre kommer ni förstÄ hur mycket tid och pengar era förÀldrar lagt ner för att kunna tillgodose ert hÀstintresse. SÄ var det för mig i alla fall, jag kunde inte riktigt se i den Äldern vad det betydde för mig egentligen.  Det Àr ett previlegium att vi kunnat fÄ gÄ vidare till egen hÀst och att fÄ tillgÄng att trÀna för trÀnare, för det kostar pengar. Tack vare era förÀldrar har ni kommit ivÀg frÄn starten i er ryttarkarriÀr. Sen Àr det en svÄr balans att kÀnna att ert "delarskap" alltid blir rÀttvist utpotionerat i vad som ska bestÀmmas runt ridning och hÀstens skötsel. Tips till er Àr:
*  LÄt aldrig er oenighet med en förÀlder gÄ ut över hÀsten eller ridningen.
*  Kör inte med era förÀldrar, de Àr era sponsorer och inte hÀstskötare.
* LÄt din förÀlder kÀnna sig delaktig i dina beslut och ha deras uppbackning i din ridning dvs samarbete.
* TillÄt dock inte att de alltid kommentera dig och din ridning, de fÄr trÀda Ät sidan ibland och lÄta dig hitta vÀgen sjÀlv ibland.
* Ha kul ihop med dina "pÀron" och hÀsten nÀr ni vÀl Àr med alla och se ocksÄ till att du fÄr ensamtid med din hÀst sÄ de inte alltid ska "lÀgga" sig i heller.
* Din förÀlder kan hjÀlpa dig se saker som du vill ha hjÀlp med men att hela tiden fÄ tillrÀttavisningar Àr inte ett pedagogiskt sÀtt att lÀra pÄ. Du mÄste vilja ha hjÀlp för att vara mottaglig ta emot den nÀmligen.

FörÀldrar:
* LÄt er aldrig köras med som hÀstskötare om ni inte blir vÀnligt tillfrÄgade. Ni ska bli behandlade av ryttaren i sÄ fall som en hÀstskötare vill bli bemött....dvs trevligt och ödmjukt.
* Ha uppsyn av ryttarna pÄ det sÀtt att ni vet vad de gör och kÀnner tillit att de kan sköta och ta hand om sin hÀst pÄ bÀsta sÀtt. Men "övervakta" inte utan lita pÄ er ryttare och er överenskommelse om hur ni vill ha det runt hÀsten.
* TillÄt aldrig att barn/ungdomar beter sig illa mot hÀsten eller er.
* Om du inte kan sÄ mycket om ridning försök lÀr dig sÄ du vet vad det Àr som sker och förstÄr utvecklingsprocessen.
* Om du sjÀlv Àr ryttare eller fd sÄ var inte i och peta och tillrÀttavisa ditt barn ideligen....ingen vill ha det sÄ. Ingen vill ha en "trÀnare" som Àr pÄ en varje minut man Àr med sin hÀst. Det Àr okej att inte ryttaren alltid lyckas med alla moment, det Àr ocksÄ ett lÀrande i sig att fÄ kÀnna pÄ nÀr det blir fel.
* Det Àr inte okej att kritisera ridning som sker under okej vilkor. För att kunna hjÀlpa mÄste man först veta att man fÄr hjÀlpa och att personen vill ha din hjÀlp.
* 

Trött på stökiga ryktlådor?"

Det blev jag i alla fall för ett tag sedan  

SÄ dÄ köpte jag den hÀr "sko/förvarings" grejen att hÀnga pÄ vÀggen. Nu nÀr jag haft den ett par mÄnader och Àr sÄ himlans nöjd tÀnkte jag dela med mig av tipset   Var sak pÄ sin plats och inget damm, som samlas runt borstarna sÄ som det blev i ryktlÄdan.  LÀtt att hitta hovkratsen, saxen etc etc. Sen fÄr ju de flaskor plats ocksÄ som man anvÀnder mest sÄ slipper man "rÀnna" till sadelkammaren hela tiden. 


Slow down

KÀnner att jag mÄste slÄ ett slag i vilket tempo ni lÀgger era hÀstar nÀr ni ska lÀra in nÄgot nytt eller vill förtydliga nÄgot i deras kroppar tex mer böjning, lyfta sin överlinje mer etc.

Alldeles för ofta ser man ryttare gasa pÄ i samma tempo nÀr de ska lÀra in nÄgot nytt eller fÄ till nÄgot som hÀsten har svÄrt för. LÄt hÀsten göra det i ett mer nyanserat tempo sÄ den inte behöver "orka" att ha fullt pÄskjut direkt utan fÄr möjlighet att kÀnna efter i sina kroppar och utveckla sin kroppskÀnnedom. Viktigt Àr bara att de inte tappar sin energi och takt, för dÄ fÄr det motsatt effekt och de lyckas inte för de fÄr ingen kraft att genomföra momentet.

En rÀtt sÄ bra metafor kan vara tex..... "TÀnk att du ska lÀra dig skriva skrivstil" Visst behöver du göra krumelurerna sakta först ett tag för att sedan fÄ till dom lika snitzit i snabbare fart.



Återblick Kyras Clinic.

HÀr kommer lite tips som Kyra Kyrklund gav pÄ sin Clinic i november -09. Mycket tÀnkvÀrda ord och Kyra fÄr allt att verka sÄ enkelt, det gillar jag.

 

 

Kyra Kyrklund har vissa riktlinjer som hon brukar repetera pÄ sina clinics. Den ena Àr att en ryttare bara kan Àndra pÄ en sak i taget, som trÀnare Àr det alltsÄ lönlöst att försöka korrigera alla fel ett ekipage har pÄ en och samma gÄng. Men Àven om trÀnaren Àr viktig kan inte ryttaren lÀgga över allt ansvar pÄ honom eller henne. Det Àr du som mÄste ta ansvar för din egen ridning, vÄga ta beslut och ibland vara Àventyrlig och testa nytt.
 


En annan viktig sak Àr att ridning handlar om kÀnsla, och en kÀnsla mÄste man uppleva för att kunna kÀnna igen den. Du kan inte teoretiskt förklara för nÄgon hur jordgubbssylt smakar, han eller hon mÄste smaka för att förstÄ.
- De bÀsta eleverna Àr de som Àr mest Àventyrslystna, som vÄgar testa nya saker. HÀsten kommer aldrig att förÀndra sig om inte ryttaren förÀndrar sig och hittar nya vÀgar, sÀger Kyra.
 

 

Kyra förklarar vikten av att hitta grundfelet i sitsen och att sedan jobba med det. Om grundfelet Àr att ryttaren sitter snett kommer det att skapa en massa sekundÀra fel, till exempel att ena armbÄgen Äker ut. Man kan försöka rÀtta de sekundÀra felen i all evighet utan att sitsen blir bra, men hittar du grundfelet och ryttaren hamnar mitt över hÀsten, dÄ kommer de andra felen troligtvis att rÀtta till sig av sig sjÀlvt.
- Skilj pÄ vad som Àr viktigt och vad som Àr detaljer!

 

- I ridning Àr det tvÄ kroppar som ska röra sig tillsammans. Ryttaren ska lÄta hÀsten röra sig under henne, hon försöker inte trycka ner sig sjÀlv i sadeln, sÀger Kyra.
Dessutom ska ryttaren ha oberoende hÀnder och skÀnklar, ryttaren fÄr visa hur hon exempelvis kan röra hÀnderna upp och ner utan att skÀnkeln eller sÀtet rör sig

 

 

Kyra gör en liknelse med hÀstens kropp som en badboll. Bollen mÄste ha tillrÀckligt med luft (= energi) för att bli stabil och kunna studsa. Men blÄser man i för mycket luft exploderar den.
- Det Àr underskÀnkeln som pumpar i luft, alltsÄ energi, i hÀsten. Förlorar bollen studs kan det antingen bero pÄ för lite luft eller att du möter bollen pÄ fel stÀlle.
Med det menar Kyra att man som ryttare mÄste driva vid rÀtt tillfÀlle och pÄ rÀtt sÀtt, för att skapa energi i hÀsten.

 

NÄgot Kyra alltid Äterkommer till Àr att ryttaren mÄste kunna kontrollera hÀstens steg, alltsÄ kunna bestÀmma om hÀsten ska ta lÄnga och lÄngsamma steg, korta kvicka, lÄnga kvicka eller korta lÄngsamma.
- AnvÀnds smÄ, korta skÀnkelhjÀlper. Du fÄr aldrig klÀmma!

 

MÄnga ryttare har enligt Kyra problem med att de försöker trycka sig ner i sadeln, vilket gör det svÄrt för hÀsten att svinga i ryggen.
- HÀsten mÄste fÄ röra ryggen. Var inte rÀdda för att skumpa lite, det bryr de sig inte om, förklarar hon.
En ryttare sitter pÄ en triangel bestÄende av skrevet och sittbenen. Men dessa kroppsdelar bestÄr av ben, det vi kan vara mjuka och svinga med i Àr höftleden.
 


Kyra vill att ryttaren ska anvÀnda magen nÀr hÀsten blir stark.

ArmbÄgarna Àr viktiga, om de sticker ut Ät sidorna tappar ryttaren kraft och stabilitet. De ska ligga intill kroppen, utan att du klÀmmer in dem.

Ryttaren fÄr göra stabilitetstestet - att trycka emot Kyras hand med armbÄgen.

- En stabil hand kommer mycket frÄn armbÄgen, sÀger Kyra.

 

 

HÀr fÄr ryttaren titta mot svansen pÄ yttersidan, för att hamna rÀtt i sadeln.
 Problemet med den hÀr hÀsten Àr annars att han inte accepterar att stanna i den form, alltsÄ i den ram, ryttaren placerar honom i. Han försöker dra sig ur och bli lÄng. Ryttaren  fÄr instruktionen att bestÀmma en ram och sedan hÄlla kvar dÀr, men vara stilla. Lite som en inspÀnningstygel.
 

 

NÀr hÀsten inte svarar pÄ skÀnkeln gör Kyra liknelsen att det Àr som att  pyssla med hÀsten i stallet och han stÀller sig pÄ Àgarens tÄr. DÄ petar man inte bara lite försiktigt, utan sÀger till rejÀlt att han mÄste flytta sig.
- SÄ ska du Àven göra om han stÄr pÄ dina tÄr i ridningen, det vill sÀga inte lyssnar.

 

Kyra sitter upp pÄ ett sexÄrigt sto och visar hur hon jobbar med att renodla start, stopp och sÄ vidare.

Ett viktigt Äterkommande arbete pÄ alla Äldrar och utbildningsstÄndpunkt  hos vÄra hÀstar.

 

 

Kyra förklarar samling som att hÀsten böjer pÄ alla vinklar i bakbenen, drar in magen och fÄr upp ryggen. DÄ bildas en bro mellan fram- och bakdel och benen kommer nÀrmare varandra.
- Se hÀsten som en gungbrÀda. Det finns en mittpunkt dÀr vi bör sitta, sÀger Kyra.
Hon menar att den hÀr ryttaren hamnar för lÄngt fram och bÀr runt hÀsten, istÀllet för att han bÀr sig sjÀlv. DÀrför fÄr hon prova att rida helt utan skÀnkel, bara anvÀnda rösten och spöet som taktpinne istÀllet.
- Dressyr Àr som en dans dÀr tvÄ kroppar rör sig tillsammans. Den ena kan inte skuffa omkring pÄ den andra!
SÄ smÄningom fÄr ryttaren börja lÀgga till skÀnkelhjÀlper, men snabba sÄdana och i otakt med de lÄnga och lÄngsamma stegen - för att kvicka upp hÀsten. Och det funkar

 

 

NÀsta ryttare fÄr testa ett par olika kandarfattningar.
- Bridongen tar upp hÀsten och stÄngen tar ner den eller gör den kortare i nacken, förklarar Kyra.
Hon menar att standardtygelfattningen, nÀr tyglarna gÄr i kors, inte alltid Àr bÀst nÀr man ska lÀra sig att renodla och förstÄ de bÄda bettens verkan. HÀr provars Fillis tygelfattning, dÀr bridongtygeln hÄlls ovanifrÄn som en töm och stÄngtygeln hÄlls underifrÄn i hela handen

 


Kyra avslutar med nÄgra kloka ord pÄ vÀgen.


- Ska man bli bra mÄste man göra mycket av det man vill bli bra pÄ. Det Àr genom att rida du blir bra pÄ att rida. Perfect training makes perfect! 
 

Tanke-Känsla-Handling

Som de flesta vet jobbar ju jag Àven i psykiatrin och Àr ocksÄ vÀldigt intresserad av det. NÀr vi samarbetar med andra mÀnniskor och med djur Àr det vÀldigt avgörande hur vÄrt möte blir beroende pÄ hur vi bemöter tillbaka.

SÄ det hÀr med ridningen, ibland gÄr inte hÀsten helt bra eller förstÄr det vi vill uppnÄ. DÄ Àr det sÄ otroligt viktigt att vi kan förmedla den informationen pÄ ett sÄ mjukt, lÀttförstÄrligt sÀtt till hÀsten för att den ocksÄ ska tycka det Àr intressant och bekvÀmt att jobba med oss.
Det gÄr liksom inte sitta och bli arg genom att tÀnka duma hÀst, gör som jag sÀger etc etc.  Nej vem vill ha en sÄdan lÀrare??? Inte jag i alla fall. TÀnk pÄ att du Àr din hÀsts lÀrare och hur din favoritlÀrare frÄn skoltiden var....knappast hÄrd och
orÀttvis. Nej, dina kÀnslor (som hÀsten direkt kÀnner av) kommer frÄn hur du tÀnker. Att kunna klappa den spÀnda, frustrerade hÀsten och tÀnka lugnande tankar eller att tÀnka, aha nu fÄrstÄr du mig inte....vi gör det i ett lÄngsammare tempo eller tar hjÀlp av en övning för att hitta rÀtt. Det Àr först dÄ du fÄr det resultat du Àr ute efter dvs rÀtt handling. SÄ hur hÀsten uppför sig och tar informationen kommer inte bara frÄn dina hjÀlper utan ocksÄ hur du tÀnker nÀr du ger dem.... Dina hjÀlper ges nÀmligen med den inverkan beroende vilket kÀnslolÀge du befinner dig i. 
SÄ var positiv och lÄt utbildning fÄ ta tid samt acceptera att det gÄr olika bra frÄn gÄng till gÄng!!!

Its life and no robots!!!

Varför skrittar du fram?

Jag gillar den ridfilosofi de har pÄ Tullstorp.
Bla Àr de noga med att skritta fram sina hÀstar lÀnge innan de börjar trava. NÀr jag blev uppmÀrksammad det en gÄng för lÀnge sedan tog jag faktiskt tiden pÄ hur lÀnge jag skrittat. Och jag vÄgar pÄstÄ att man har "noll" koll pÄ det nÀr man sitter dÀr. KÀnns som man skrittat lÀÀÀnge men kollar du pÄ klockan har det kanske gÄtt 5 minuter.

PÄ Tullstorp skrittar de fram alla sina hÀstar 20 minuter innan de börjar trava/jogga sina hÀstar. Jag tar alltid tiden numera nÀr jag skrittar fram och skrittar alltid fram 15-20 minuter.

Det tar nÀmligen sÄ lÄng tid för leder och glidvÀtskor att vÀrmas upp. Detta medför att du kan "mota Olle i grind" med skadade hÀstar.

Jag brukar alltid börja med helt lÄng tygel sedan tar jag upp dom en liten bit och kÀnner att hÀsten bjuder jÀmt fram till handen.
Börjar göra lite svaga sidvÀrtsövningar och efter hand tar upp tyglarna ytterligare.
Jag vÀxlar mycket mellan olika steglÀngder och dÀrmed halslÀngd för att trÀna hÀstens elasticitet. Men ocksÄ sÄ att inte takten förÀndras eller att jag tappar avspÀndheten oavsett om jag skrittar mellanskritt eller ökad skritt. Lite framdels och bakdelsvÀndningar (ej tÀvlingsmÀssiga) brukar jag ocksÄ kÀnna pÄ under framskrittningen.

DÄ har jag nu förberett mig och hÀsten sÄ nÀr vi sedan börjar jogga Àr det i en avspÀnd och lösgjord form.

Genom att du nu blivit uppmÀrksammad pÄ hur du skrittar fram kommer du snart lÀgga mÀrke till hur dÄliga mÄnga ryttare Àr pÄ det...sÄ var inte en sÄdan ryttare du ocksÄ.

Hur bra kroppskännedom har du?

Vet du vad du gör med den övriga kroppen nÀr du tex fÄr anvÀnda innerskÀnkeln lite extra?

Ta för vana att ibland under ridpasset Àgna lite uppmÀrksamhet till din egen kropp och inte bara till hÀstens.

KÀnner jag bÄda sittbenen?
SpÀnner det nÄgonstans?
Vad gör jag med min inre hand nÀr jag aktiverar lite extra med min skÀnkel?
Är jag mitt över hĂ€sten pĂ„ det böjda spĂ„ret eller har min vikt förskjutits utĂ„t?
Har jag samma höjd pÄ mina hÀnder?
Är min armbĂ„ge i nĂ€rheten av min kropp eller Ă„kt ut?
Är det en rak linje frĂ„n armbĂ„ge till hĂ€stens mun?
Har jag lika stöd i bÄda tyglarna?
Vad tittar jag nÄgonstans?
SkÀnklar jag hela tiden eller Àr jag stilla stundtals?
etc etc etc etc

NÄgra frÄgar du kan stÀlla dig sjÀlv. Vi ryttare har en benÀgenhet att fokusera vÀldigt mycket pÄ hur hÀsten kÀnns och Àr. Men om vi visste att till vÀldigt STOR del beror det pÄ hur vi inverkar och Àr mjuka/följsamma. Vilken hÀst vill ha en ryttare som jobbar mot istÀllet för med hÀsten.

SÄ ta nu nÄgon minut dÄ och dÄ och rikta ALL uppmÀrksamhet pÄ dig sjÀlv. Det kommer hjÀlpa din och hÀstens fortsatta utveckling markant, jag lovar!!

Lycka till!
Carina

Välj kvalitet före kvantitet

TyvÀrr ser man allt för ofta orutinerade ryttare sitta och nöta en sak om och om igen utan att förstÄ vad det Àr som ska till för att fÄ det att funka.
Ibland ser man ryttare som kan sitta och galoppera runt, runt, runt, runt, runt, runt och man undrar vad det Àr den trÀnar pÄ. Borde finnas en regel dÀr man max fÄr rida ett visst antal varv.

NÀr man nöter sÄ utsÀtter man hÀstens muskler för mjölksyra och Àven att hÀsten blir totalt uttröttad mentalt.

Det gÀller sÄledes istÀllet att ta reda pÄ vad som behövs för att förÀndra det felaktiga beteendet och inte tro att det kommer av sig sjÀlv bara man rider tillrÀckligt mÄnga varv. Kan man inte sjÀlv mÄste man vÄga ta hjÀlp av nÄgon annan som ser det frÄn marken och kanske kan komma med nÄgra tips. Sedan behöver man alltid göra om nÄgra gÄnger för att befÀsta men det Àr inte samma sak som nÀr det övergÄtt i att nöta.

Det gÀller som sagt att analysera och tÀnka mycket nÀr man rider, att kunna sin teori för att sedan kunna verkstÀlla det i praktiken.

Lycka till och du, max ?? varv Ät gÄngen.   

Planera din ridning

MÄnga planerar sÀkert sina tÀvlingar för sÀsongen och kommande trÀningstillfÀllen. Viktigt Àr ocksÄ att planera sin ridning inför varje pass... Det Àr ju dÀr som du lÀgger upp möjligheten för utveckling och att bli starkare och sÀkrare.

SjÀlv delar jag upp min ridning i fem olika kategorier.
1. SidvÀrtsrörelser-Eftergivande/Samlande/Ryttarkoordination
2. ÖvergĂ„ngar- StĂ€rkande/Ryttar timing
3. Galopparbete - StÀrkande/KonditionsstÀrkande
4. TempovÀxlingar - ElasticitetstrÀning/Ryttar timing/PÄskjut+BÀrkraft
5. Programridning - "Kvitto" pÄ utvecklingen/Normalisera programridning

Sedan vÀljer jag ut vilket jag ska trÀna pÄ just idag.... TÀnker ut ett par bra övningar dÀr jag fÄr den inriktning som jag bestÀmt för dagen.

Du kan hitta pÄ egna punkter eller anvÀnda mina och vill du fÄ dem lite förtydligade kan du bara frÄga

Att rida lite av allt pÄ ett och samma ridpass gör inte att du och hÀsten fÄr det befÀst eller kÀnner er sÀkrare pÄ den rÀtta "kÀnslan" Sen ska man vara noga att inte "nöta" som jag skrivit i tidigare inlÀgg utan ett visst antal ggr för att kÀnna kÀnslan och fÄ hÀsten att "vara med pÄ noterna". Sen rÀcker det för den dagen.

Lycka till med roligare och motiverar genomtÀnkt hemma trÀning.

Känn efter - var noggrann, det lönar sig!

NÄgot som jag frÀmjar mycket i min undervisning Àr att vi gör saker med en riktad kvalitativ insats.

För att ta ett exempel:
Om ryttaren ska övergÄ frÄn trav till galopp och fÄr till en dÄlig galoppfattning sÄ menar jag att  Den kvalite man fÄr pÄ fattningen fÄr man med stor sÀkerhet ocksÄ samma galopp.  SÄ att dÄ istÀllet vara noggrann med att hÀsten bibehÄller form, eftergift, takt och balans inför och i fattningen. PÄ sÄ vis fÄr du ocksÄ en bra galopp. BÀttre att fÄ ett par bra fattningar Àn flera dÄliga dÀr hÀsten int fÄr den dÀr "aha" kÀnslan.

SÄ om du kÀnner att hÀsten inte klarar bibehÄlla sin form sÄ fullfölj inte fattningen utan ÄtergÄ till att fÄ hÀsten tillbaka till rÀtt arbete genom kroppen och försök pÄ nytt igen. Var noga sÄ du inte "slutar" rida och "bara" ger fattningshjÀlpen, vÄga RID Àven i fattningsmomentet.

Eller om din hÀst inte lyssnar, fortsÀtt inte göra samma sak som nyss inte fungerade utan gÄ dÄ tex ner en gÄngart och förtydliga det som hÀsten inte uppfattade. Om tex inte halvhalten fungerar i trav, sakta av till skritt och lÀr hÀsten att den ska vara lyhörd och att det Àr du som Àr "kapten pÄ skutan".


All ridning bör ha en konsekvent trÄd sÄ hÀsten kan uppfatta vad som Àr rÀtt och dÀrmed kan utvecklas i bÄde styrka och sjÀlförtroende.

Hellre ett lyckat försök Àn flera misslyckade!!

Tömkör minst 1 ggr/vecka

Har du fÄtt se din hÀst arbeta under töm sÄ kan jag lova att du förstÄr varför man ska göra det!!

Det Àr Àven den mest skickliga ryttare som ser att hÀsten kan uppnÄ en ÀndÄ mer lösgjordhet genom kroppen nÀr den kommer i arbete under töm dÀr ryggen Àr helt och hÄllet avlastad frÄn sadel och ryttare.

Att hÀsten fÄr arbeta med att komma till eftergift med hela sin överlinja och dÀrmed ocksÄ stretcha ut brukar fÄ alla hÀstar att frusta av vÀlbehag. Sen Àr det rÀtt bra motion för den som hÄller i tömmarna med....

DÀremot Àr det inte helt enkelt att tömköra men vem som helst kan lÀra sig, sÄ varför inte be din trÀnare om tömkörningslektioner emellanÄt som du sedan kan anvÀnda dig av i er vardag.

Lycka till med en omvÀxlande arbetsvecka för dig och din hÀst.

Lär dig läsa hästens behov

SÄ kommer vi till det dÀr med hÀstens dagliga skötsel och vÀlbefinnande. DÀr skiljer sig vi hÀstÀgare otroligt mycket Ät. Ofta sÄ följer vi de "principer" vi har som vi kanske lÀrt oss av frÄn nÄgon erfaren eller lÀst oss till. Det kan tex handla om hur lÀnge hÀsten ska vara ute i sin hage varje dag, vilket och hur mycket foder vi ger, hur mycket och lÀnge vi rider vÄr hÀst, klippas eller inte, tÀckas eller inte etc etc etc  

Ja givetvis Àr det okej att vi gör lite olika sÄ lÀnge vi hÄller oss inom lag och etik för en bra hÀsthÄllning men jag menar att vi kanske kan lÀra oss "lÀsa" av vÄra hÀstar och hitta deras behov. De Àr ju ocksÄ individer och bara för att nÄgon bestÀmt sig för att hÀstar Àr hÀstar och ska gÄ ute 23 timmar om dygnet och sÄ rider jag den en kanske inte alla hÀstar fungerar ultimalt sÄ. VildhÀsten blev ju inte riden och behövde prestera pÄ det sÀttet.
 Det kan vara sÄ att nÄgon hÀst tycker det Àr otroligt tröttande och kan aldrig riktigt vila nÀr den gÄr ute, sen kommer ryttaren och ska krÀva att den ska ha energi över till ett ordentligt arbetspass ocksÄ. Nej, en sÄdan hÀst kanske behöver fÄ komma in och vila nÄgra timmar om dygnet för att mÄ som bÀst.

Varför klipper du din hÀst? Antagligen för att du anvÀnder den pÄ ett sÀtt dÀr dens tjocka pÀls blir till nackdel för det den ska Ästadkomma, i din ridning/tÀvling/transportering. Men dÄ anser jag att man ocksÄ fÄr ta ansvar över att man tagit bort det naturliga skyddet mot vÀta och kyla.  Allt för mÄnga tror att de kan istÀllet sÀtta pÄ ett tÀcke och sen lÄta dom gÄ ute i ur och skur hur mÄnga timmar som helst. Mig veterligen finns det bara nÄgra enstaka tÀcke som klarar tillrÀckligt mÄnga timmar för att anses lika bra som hÀstens naturliga skydd, pÀlsen. De flesta har nog liksom jag lite billigare tÀcke som inte klarar en hel dag i regn eller snöovÀder. DÄ mÄste vi ta vÄrt ansvar och se till att hÀsten kommer in eller att man byter tÀcke efter nÄgra timmar, för hÀsten har ju inte bett om att bli av med sin pÀls eller hur. Prova sjÀlv och sitt ute nyduschad och se hur fort ditt hÄr lufttorkar, jÀmför sedan med att doppa en mössa i en vattenspann och sÀtt den pÄ ditt huvud och se hur lÄng tid det tar för din kroppsvÀrme att fÄ mössan torr igen.  Jag Àr för att klippa hÀsten om den gÄr i arbete dÀr den svettas onormalt mycket bara för sin tjocka pÀls, men dÄ tar jag för givet att man ocksÄ tar ansvar över vad inte tÀcket man köpt kan garantera.

Jag har haft olika hÀstar genom Ären och verkligen upptÀckt sÄ olika de varit som individer samt ocksÄ vad jag har haft för syfte med min ridning just dÄ. SÄ nu nÀr jag inte tÀvlar och Jeffe behöver röra sig mycket gÄr han ute lÀngre Àn vad tex min tÀvlingshÀst Man kunde som blev pÄ tok för "trött" av att gÄ ute för mycket och orkade inte prestera i ridningen sen.

Jeffe klipps heller inte, för dels fryser han lĂ€tt (lite klen som han Ă€r) och vi har ett rĂ€tt kallt stall sen Ă„ker jag inte sĂ„ mycket transport med honom vinterhalvĂ„ret utan försöker hĂ„lla igĂ„ng hemma i padocken. Ponnyn har vi klippt som fĂ„tt JÄTTEtjock pĂ€ls annars och blir dyblöt. Lasse vet vi inte Ă€nnu, förra Ă€garen berĂ€ttade att han sĂ€tter mycket pĂ€ls men Ă„ andra sidan fick han ocksĂ„ lĂ€tt "vĂ€rmeutslag" av att gĂ„ med för tjocka vintertĂ€cke sĂ„ vi fĂ„r se hur det blir med det....
Regnar det konstant en dag tar vi in tidigare, kommer det nÄgon skur emellanÄt kan de gÄ ute. Vi kollar vad de gör, stÄr de och hÀnger vid inslÀppet eller gÄr de och betar och verkar nöjda??
Vi har sÀllan vÄra ute pÄ natten för det Àr mycket mygg och knott dÀr vi bor, men visar det sig att de fÄr smÄtt panik av "blinknaggarna" pÄ dagarna sÄ kan det bli att de hellre stÄr inne dagen och ute natten.
Sen anpassar vi oss ocksÄ av hur betet Àr, blir de inte nöjda för att grÀset inte kommit upp tillrÀckligt mÀrks det att de vill komma in och fÄ extra mat, speciellt de stora. Digge som Àr ponny kan gÄ och "gnaga" och fÄ i sig ÀndÄ men de stora tycker de vill ha "mer" att sÀtta tÀnderna i Àn vad det tex Àr just nu (maj) i vÄra hagar.

Ja vi försöker i alla fall LÄSA vĂ„ra hĂ€star och se vad de behöver......för Ă€nnu har de inte börjat snacka med oss och stĂ€lla krav!!!

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
BokstÀver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

28.11 | 10:02

Nr 5. Svart häst. Johanna Johansson 0768182036

...
28.11 | 09:54

Bästa bilden 😊

...
26.11 | 21:36

Nr. 1 Åsna på tur. Håkan Åhman 072-7144155

...
26.11 | 15:08

Härlig bild

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det Àr enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS